Min konfliktanalys – Konflikten mellan #Seleka och #Bozizé i #CAR
Jag sa ju att jag skulle lägga upp min konfliktanalys. Här kommer den.
Konfliktanalys CAR, Emelie Mararv
Några kommentarer:
– Den viktigaste kommentaren jag fick från min lärare var att jag kanske inte borde ha inkluderat ECCAS och MICOPAX under “Sekundära parter” utan att de snarare borde hamna under avsnittet “Lösning”. Jag tycker att man kan argumentera att MICOPAX var en sekundär part eftersom de var under ganska stort inflytande av Tchad och faktiskt lade sig i konflikten. Samtidigt skriver jag senare i analysen att de är just en utomstående tredje part, så jag säger emot mig själv litegrann. Om detta finns mycket att säga, och jag tycker egentligen att frågan är väldigt intressant: I hur stor utsträckning har ECCAS egna intressen i konflikten? I denna analys har jag dock lagt fokus på andra delar av konflikten, och därför får min lilla motsägelse stå kvar utan ytterligare kommentar.
– I analysen citerar jag International Crisis Groups (ICR) rapport från 2007, som beskriver CAR som ”något ännu värre än en misslyckad stat – det har nästan blivit en spökstat, som saknar all form av meningsfull institutionell kapacitet”. Vi hade en diskussion här hemma om det där med avsaknaden av institutionell kapacitet. Visst är det så att de flesta institutioner inte fungerar som förväntat, men så länge det är fred finns det faktiskt en hel del som fungerar ändå. Kanske är det då fel att säga att det inte finns någon som helst institutionell kapacitet. Kanske är ordet “spökstat” ändå att ta i. Barn går i skolan, skatteinspektörer driver in skatter, poliser går till sitt arbete och upprätthåller en viss lag och ordning. Det råder inte total anarki och fullständig avsaknad av statlig organisation och kontroll. Men systemet är otroligt skört, och framför allt – ingen sätter sin tilltro till det. Ingen, såvitt jag vet, förväntar sig att staten faktiskt ska göra något för dig den dag du behöver det. Därför tycker jag ändå att ICR:s beskrivning är riktig.
– Slutligen skriver jag i min analys att “det överhängande hotet om generalisering och ytterligare eskalering av konflikten verkar vara avvärjt”. I och med de senaste veckornas händelser verkar dessa ord mindre övertygande. Jag tror att det nu behövs mer hjälp utifrån för att inte landet ska dras in i en ny våldsspiral.