• Övrigt

    En blomma för inomhusbruk och en häst med plankor på fötterna

    Saint, kocken, kommer en dag och säger att en vän till honom har ett par saker som han vill sälja. Kunde jag kanske vara intresserad? Jag frågar vad för saker det handlar om och får en lite luddig förklaring: ”Den första saken är en blomma… eller en planta… nej, man kan inte plantera den, man har den inomhus. Folk brukar ha den vid jul tror jag. Och den andra saken är en häst, en prydnadshäst. Den gör så här med benen…” Saint gör en vag gest med armarna som ser ut att föreställa en stegrande häst. ”…och man kan ha den i vardagsrummet eller så, den är fin att titta…

  • Övrigt,  Språk, text och översättning

    Flerspråkighetens paradis

    ”Familjen”, eller vårt lilla kollektiv, har fått en ny medlem. Eller, först av allt ska jag kanske berätta att en av våra tidigare medlemmar, ”lill-Erik”, dragit österut sedan några veckor. Han är nu ute i skogen någonstans vid Ouanda, syd-öst om Bakouma, för att leta efter ställen där vi kan jaga sitatunga. I måndags kom så Alexis, en fransman som även han ska börja som lärling hos oss. Detta innebär att det nu dagligen talas fyra språk i vårt hus: svenska, sango, engelska och franska. Det märks i Theos vokabulär, som är en salig blandning av ord och uttryck från alla fyra språken. Vi vuxna roar oss med att försöka…

  • Övrigt

    Varför så röda i ansiktet?

    Vi har varit på yakan, på Esperances mammas maniokfält. Några timmars promenad under dagens varmaste timmar gav solen ett bra tillfälle att måla oss ordentligt röda, trots solskyddsfaktor och solhattar. Dock var det väl värt besväret. Vi fick en trevlig förmiddagsutflykt, och dessutom både majs och ngunza med oss hem till köket. Det ska väl i ärlighetens namn sägas att jag, Theo och Axel inte gjorde så mycket nytta. Väl framme på fältet satt vi på en bädd av bananblad, åt kex och tittade på gräshoppor och fjärilar, medan Frida fick bära maniokrötter. Läs mer på hennes blogg!

  • Centralafrikanska republiken - samhälle, politik och vardag

    Jag önskar att jag hade haft en kamera med mig…

    …men det hade jag inte, så ni får nöja er med att försöka skapa er egen bild. Jag var uppe på banken idag igen. Dörren in till det lilla kontoret är en tvådelad, blåmålad svängdörr i trä som hänger lite på trekvart (eller i alla fall på två minuter i). Den ena delen är försedd med glasruta så att man kan se in även om dörren är stängd. Det var tidig eftermiddag, jag parkerade i en av de fem parkeringsrutorna (noggrant avgränsade, inte med vita streck, utan med decimeterhöga cementväggar) och steg som vanligt in och ställde mig vid disken. Jag fyllde i min uttagsblankett och tog fram mitt uppehållstillstånd i RCA, som fungerar som…

  • Övrigt

    Badar i pengar…

    Den här veckan har varit ganska fullbokad. Medan jag har suttit framför datorn tills ögonen blivit fyrkantiga och försökt få ihop alla lösa trådar, kontrollerat att betalningar kommit in, sammanställt information för att kunna börja boka charterflyg för våra kunder från Bangui till campen, laddat ned bifogade filer med detaljer för att göra jaktlicenser, allt över en internetuppkoppling som med jämna mellanrum bara lägger ned, så har Erik fortsatt med sina bilbyggen och lastning av årets första lastbil ute i verkstaden. Nu är det lördag middag, mina papper ligger samlade i en plastmapp i väntan på att skickas till Bangui, lastbilen är i det närmaste fördigpackad, och snart står dagens lunch på…

  • Övrigt

    Regn

    Det är regn på gång. Visserligen lider det mot slutet av regntiden, det märks på de svala nätterna och dimmiga torrtidsmorgnarna, men det dröjer några veckor än innan vi kan glömma de häftiga skyfallen och åskovädren, och ikväll är det dags igen. Det var en vecka sedan sist, men idag har vi känt ända sedan middagen att det är något på gång. Luften är kvav och fuktig, och när jag spelar lite fotboll med Theo ute på gårdsplanen dröjer det inte många minuter innan det fullkomligt dryper om mig. Jag spanar mot norr och ser att himlen börjar mörkna åt ”regnhållet” till. Ovädren kommer nästan alltid från samma håll, så…

  • Centralafrikanska republiken - samhälle, politik och vardag

    Namn med en mening

    Inspiration till dagens inlägg har jag hämtat från en kommentar som jag fick igår. Det var en av mina gamla lärare från Svenska Skolan i Berberati som önskade mig lycka till med namnvalet och sedan fortsatte: ”…men välj inte MajLis Dahlqvist (det är lite långt och tungt) och inte Karlsson (det låter så fult på franska)!” Namngivningslagarna i Sverige verkar ha luckrats upp en del på sista tiden, det märkte jag när jag satt och googlade på namn och försökte hitta idéer till vad mina egna små busar skulle heta. Namn som Hallón, Sommar och till och med Trollet (och Yangere!) blir godkända. Jämfört med RCA är Sverige dock fortfarande…

  • Övrigt

    Hedersamt uppdrag

    Det är mycket bebisar just nu. I söndags eftermiddag kom Oliviers fru och hälsade på med en nyfödd liten flicka. Igår var vi och tittade på Passis lilla ”tre månader”. Och så idag kom Barthelelmy, som jag känner från kören, hem till mig för att meddela att hans fru fött en dotter natten till måndag. Förlossningen hade tagit fem dagar (!), och han var och lånade lite pengar av mig i torsdags för att kunna betala för att få den vård de behövde på sjukhuset, så nu vill de att jag ska ge namn till flickan. Han kommer efter lunch för att få veta vilket namn jag bestämt. Beslutsångest…

  • Övrigt

    Axel

    Ni frågar hur det går för Axel. Han verkar ta omställningen med ro. Inte så förtjust i värmen kanske, men annars är det här nog inte konstigare än något annat som hänt i hans ganska korta liv. Jag menar, vad är en Afrikaresa jämfört med att klättra upp på en 2000 meter hög bergstopp i Hövringen i Norge? Han spenderar just nu förmiddagarna med Frida och en ny tillfällig barnflicka, Esperance. På eftermiddagarna ligger han på mage på sin gula plastmatta och försöker bita i Theos leksaker och böcker. Vi försöker mata honom med majsvälling, men det ville han nog helst slippa. Mjölk är fortfarande bäst!

  • Övrigt

    Gozo

    Vid sidan av den tidigare favoriten, kaka, har Theo nu skaffat sig en ny älsklingsrätt: gozo. Det är den centralafrikanska ”nationalrätten”, en rot som mals till mjöl som sedan kokas ihop med vatten och knådas till en tjock ”gröt” eller boule. Denna boule äts sedan tillsammans med någon typ av sås. Theo tycker dock att såsen är överflödig.. Theo hjälper till att göra gozo. Varför måste man vänta tills maten står på bordet? Mmm vad gott!