Jag satt igår och skrev en text om västvärldens ensidiga och stereotypa bild av afrikanska konflikter. Ni ska få läsa den så snart den har publicerats där den ska. Idag hittade jag denna artikel från Al Jazeera, som en vän hade länkat till på Facebook. Den är på engelska, och jag orkar inte översätta den, men för er som känner er bekväma med att läsa detta språk rekommenderar jag den starkt! Grundtemat är detta som jag tjatat om både en och två gånger, att religionsmotsättningar är en alltför enkel förklaring till den situation CAR hamnat i idag! Det finns absolut en religiös dimension i våldet idag, men som artikelförfattaren skriver är den djupa religiösa splittringen ett resultat av, snarare än en orsak till konflikt.

Det har rapporterats väldigt mycket om CAR i olika nyhetsmedia idag, och ni som följer detta har säkert redan sett och lyssnat på mycket. Ett inlägg som jag vill länka till är P1 Morgons inslag morgonen den 10 januari. Lindis Hurum från Läkare Utan Gränser berättar här om läget för de 100.000 människor som sökt skydd vid Banguis flygplats, och Maria Sjöqvist pratar om  ECCAS-mötet i Tchad och svarar på frågor om religionsmotsättningarna och den tidigare uppmärksammade folkmordsrisken. Det är inte någon väldigt djupgående analys, men ändå bra och sakligt tycker jag. Det enda som är lite olyckligt är att Lindis Hurum vid ett tillfälle säger att flyktingarna vid flygplatsen nog inte vet så mycket om att EU och andra internationella aktörer överväger att skicka fler fredsbevarande trupper till landet. Jag pratade själv med en vän idag, som är en av dem som sökt skydd på flygplatsen tillsammans med min familj. Hon var mycket medveten om att det förs diskussioner om att sända fler trupper, och välkomnade det. Jag tror inte att hon är ensam om att följa vad som händer på det internationella och politiska planet. Även om dessa människor just nu per definition är flyktingar och lever under väldigt svåra förhållanden, är de ju också fortfarande tänkande personer. Vissa är traumatiserade och orkar kanske inte tänka så mycket längre än till att överleva dag för dag, men det finns också de som inte är SÅ hårt drabbade. Min vän har turen att ha alla familjemedlemmar vid liv, och hon säger att de har det förhållandevis bra. På dagarna kan de röra sig i stan, säger hon, men på nätterna kommer de tillbaka och sover på flygplatsen. När jag frågade hur de sover skrattade hon lite och sa att hon skulle ta ett kort så att hon kunde visa mig sen! Därefter blev hon lite allvarligare och förklarade hur människor sover under presenningar eller bygger provisoriska skydd med hjälp av palmblad. Hem till sitt hus har hon inte vågat gå på veckor. Även om andra delar av stan är ganska säkra, säger hon att man i hennes kvarter riskerar att bli skjuten om man bara visar sig.

Jag tänkte jag skulle skriva lite mer om mötet i Ndjamena också, men det är sent nu så det får bli imorgon.

Sedan en dryg vecka har det talats om att det pågått förhandlingar om CARs Michel Djotodias avgång. När ett ECCAS-toppmöte som hållits under två dagar i Ndjamena avslutas nu på fredag vid middagstid, står det klart att  interimspresidentens tid vid makten är slut. Likaså avgår premiärminister Nicholas Tiangaye. Hela CAR’s övergångsregering, Conseil National de Transition (CNT), fanns på plats i Ndjamena för att fatta ett formellt beslut om detta, och ska nu flyga tillbaka till Bangui för att fortsätta förhandlingarna.

Jag ska försöka hitta lite mer info och skriva något mer utförligt om detta ikväll. Just nu bara en kort kommentar från en vän som jag pratade med för några dagar sedan. “Vad spelar det för roll om Djotodia avgår?” frågade sig denna vän. “Han har ju ändå ingen stor roll i detta. Det är inte han som är problemet. De vi måste bli av med är ju ex-Seleka och Anti-Balaka.” Jag är nog beredd att hålla med. Jag tror inte att Djotodia är helt oviktig i sammanhanget, men det känns inte heller som att han spelat någon avgörande roll i det senaste årets utveckling. Kanske anser man att han varit alltför passiv. Vad vill man i så fall uppnå med hans avgång? Att få en starkare ledare på plats, som bättre kan kontrollera situationen? Sådär spontant har jag svårt att se vem denna ledare skulle kunna vara. I den situation som vi har nu, med en alltmer tydlig uppdelning mellan kristna och muslimer, har jag svårt att föreställa mig en stark ledare som kan ena hela landet, och som på något sätt kan kontrollera både ex-Seleka och Anti-Balaka. Tyvärr tror jag tvärt om att det finns risk för en stark ledare som gynnar den ena eller andra gruppen.