Det tredje rummet - att befinna sig mitt emellan

  • Det tredje rummet - att befinna sig mitt emellan,  Övrigt

    Skolavslutning och avsked

    I dag är det äntligen skolavslutning. Äntligen säger vi, samtidigt som den också kommer alldeles för snart. Det här är nämligen en lite speciell skolavslutning. Det är Theos och Axels sista på deras nuvarande skola. I höst flyttar vi utanför stan, och de ska få börja på en ny skola. Flytten har varit planerad ganska länge, och även om uppbrott alltid tycks innebära dubbla känslor så är den efterlängtad. Vi kommer att få mer plats, större trädgård, närmare till naturen, mer lugn. Det blir så bra!

  • Det tredje rummet - att befinna sig mitt emellan,  Rasism, stereotyper och bilden av "den andre",  Språk, text och översättning

    Terminsslut och sommarjobb

    Så är denna termin slut. Jag har lämnat in det sista arbetet i den här fransk-kursen och ser fram emot semester. Fast inte bara semester, utan också jobb. Roligt jobb! En sommar då jag ska arbeta med mitt eget företag. Jag började igår med att göra om bloggen litegrann, så att den även funkar som hemsida. Jag ser det som ett första steg. Så småningom kanske det blir en helt egen hemsida men det får komma, som man säger på sango, yeke yeke, lite i taget. Under terminen har jag jobbat en del med text till ett företag som förmedlar safariresor, och nu under sommaren har jag faktiskt också redan…

  • Det tredje rummet - att befinna sig mitt emellan,  Rasism, stereotyper och bilden av "den andre"

    Omvänd rasism?

    Som ni kanske märkt håller jag på och flyttar över inlägg från mina tidigare bloggar till denna. Det är en lång process, som tar extra tid för att jag fastnar på vart och vartannat inlägg och funderar på om jag vill ha med dem eller inte. Om jag tycker att det är relevant. Om jag kan stå för det. Ett av dessa inlägg var ett som jag skrev för ganska precis två år sedan, med rubriken En massa människor och en vit. Det hade pratats en massa i medier och sociala medier om rasism, i samband med att ordet negerbollar försvann ur SAOL, och jag hade funderat en hel del…

  • Det tredje rummet - att befinna sig mitt emellan

    SaRaha om mellanrummet och den dubbla tillhörigheten

    Ni är säkert många med mig som i dessa dagar lyssnar på SaRahas Kizunguzungu och blir lite glada inombords. (Visst ÄR afropop den bästa dansmusiken?!) För mig är det lite som att hemmamusiken kommer hem. Och planerna på att en dag starta en bar som bara spelar afropop dyker åter upp i tankarna, även om de förmodligen aldrig kommer att bli verklighet. Sedan hittar jag den här intervjun med SaRaha i Lärarnas tidning och känner mig besläktad. På riktigt. Sara Larssons ord kunde vara mina. Hon, som har delat sin uppväxt Sverige och Tanzania, säger: ”— Jag kan känna varm tillhörighet med båda mina hemländer i olika sammanhang. Och ibland inte med…

  • Det tredje rummet - att befinna sig mitt emellan

    När förväntningarna inte stämmer med verkligheten

    På bloggen Vardagsrasismen läser jag idag om det så kallade mellanförskapet, som exempelvis adopterade kan känna när de hamnar mitt emellan två kulturer. Å ena sidan har de vuxit upp med svenska, vita föräldrar (om de nu är adopterade till Sverige) och är helt hemma i den svenska kulturen. Å andra sidan ser de ut som om de kommer från någon helt annanstans och blir ifrågasatta som svenskar. I boken Third Culture Kid (1) finns detta diagram över olika sätt som en person kan förhålla sig till det omgivande samhället när det gäller främlingskap och utanförskap: Det här är självklart förenklat, men du kan ändå tänka att du kan förhålla dig till ditt…

  • Det tredje rummet - att befinna sig mitt emellan

    Att bjuda eller inte bjuda

    Jag och Honorine, som nu snart bott hos mig en månad, har båda rätt bra koll på varandras kulturer. Hon för att hon jobbat för svenskar i många år. Jag för att… ja, det där vet ni ju redan. Vi brukar därför navigera genom det mesta utan några större krockar. Men igår gick vi lite bet. Nej, det blev ingen jättekrock, men vi hade väldigt olika åsikt om vad som egentligen var mest artigt. När hon kom hit från CAR hade hon med sig lite mat: jordnötter, sesamfrön och sånt. Mycket goda grejer, som jag helt enkelt stoppade i skafferiet. Sen har de blivit liggande, och jag har gått och haft…

  • Det tredje rummet - att befinna sig mitt emellan

    Gäster och värdfolk

    I sex dagar har de varit här nu, våra tre vänner från CAR. Sex intensiva dagar fulla av möten, studiebesök och nya upplevelser. Och jag är så imponerad av hur de hanterar situationen. Detta att komma till ett helt nytt sammanhang, där ingenting är som hemma. Alla tre har förvisso haft mycket kontakt med svenskar genom åren, och visste väl på något sätt vad de hade att vänta sig, men samtidigt är detta kvinnor som kommer från ett av världens fattigaste länder. Åtminstone om vi pratar om fattigdom i ekonomiska termer. De här tre kvinnorna är vana vid att laga sin mat och värma sitt vatten över öppen eld, inte ibland, utan…

  • Det tredje rummet - att befinna sig mitt emellan,  Rasism, stereotyper och bilden av "den andre"

    En massa människor och en vit

    Låt oss tala en liten smula om rasism. I mitt Facebookflöde har det dykt upp en massa åsikter och artiklar den senaste veckan från i våras, när ordet negerboll togs bort ur SAOL. Och om man väl klickar på en länk dyker det snart, tack vare internets fula knep för att hålla koll på mina intressen, upp fler artiklar om rasism. Om rasifiering. Om rasistiska strukturer. Det finns hur mycket som helst att säga om detta, och samtidigt är allt egentligen redan sagt, och jag har filat länge på något jag lägga till i debatten men ämnet överväldigar mig. Så nu droppar jag det långa intelligenta inlägget och vill bara säga detta: Jag vet…

  • Det tredje rummet - att befinna sig mitt emellan

    Man kan inte vara hemma överallt

    Jag är inte så välberest som en del av mina bekanta verkar tro. Visst har jag rest mycket, men oftast till samma länder, mellan mina två “hem” som den här bloggen handlar om. Min världskarta består mestadels av vita fläckar, utan ett enda besök i vare sig på de amerikanska kontinenterna eller i Oceanien, och med ett fem veckors besök i Kina som min enda erfarenhet från Asien. Ändå har jag väldigt lätt att känna mig hemma på nya platser, lätt att se mig själv leva och trivas i de mest skilda miljöer. När jag var i Kina var jag delvis rätt frustrerad över ytligheten i ett så kort besök som…