Resor

Kocho-Bangui, del 3: asfalt från Sibut till Bangui

När man kört i två och en halv dag, först på bushvägar där medelhastigheten ligger runt 35 km/h och sedan på lateritvägar där man i snitt kan hålla runt 60, då känns de sista arton milen på asfalt från Sibut till Bangui verkligen som ingenting. Det är en fröjd att susa fram i 100 km/h, och att kunna sitta helt stilla på bilsätet utan att låta kroppen följa med i vägens ojämnheter. Det enda som sinkar oss lite under denna sista del av resan är alla vägspärrar, som kommer allt tätare ju mer vi närmar oss Bangui. Idag har vi dock tur. Jag hade väntat mig problem eftersom det snart är jul och alla, även spärrvakterna, är i behov av extra pengar. Men allt går förvånansvärt smidigt. Det enda vi betalar är vägavgifter på sammanlagt 1500 cfa. Vid femtiden kommer vi fram till CAWAs lägenhet i Bangui, där vi blir mottagna av Gunnel, Eriks mamma, som varit i Bangui sedan i söndags. Någon timme senare kommer även Roland. Han har suttit hela dagen och skrivit prov för att bli professionell jägare på gamla dar. (Fast egentligen har han inte skrivit, utan gjort provet muntligt. Man kan nämligen välja att göra provet på franska eller sango, och väljer man sango blir det automatiskt muntligt.) Vi äter spaghetti och köttfärssås tillsammans och sitter och pratar en stund, med Banguimyggen surrande runt våra fötter. Resan är slut för den här gången, men det kommer inte att dröja länge förrän vi ska ut på vägarna igen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.