-
På egna ben
Det var mycket tjat på den här bloggen ett tag om att Theo snart skulle lära sig gå. Sedan hände inte så mycket och det fanns därför inte något mer att säga om detta ämne. Men nu, nu går han faktiskt, alldeles på egna ben, och plötsligt inser jag att det där med att behöva flytta undan alla ömtåliga saker som finns inom räckhåll är en högst befogad åtgärd. Idag fick vi sätta upp en grind för att stänga av vägen in bakom bardisken, och några prydnader som hänger på väggarna behöver flyttas upp för att inte riskera att braka i golvet. Igår var Theo dessutom ute på ett eget…
-
Marsväder
Det är varmt. Varmt, varmt, varmt och fuktigt. Jag tycker egentligen inte om att klaga på värmen, att klaga på vädret över huvud taget, men just nu är det faktiskt i värsta laget. Kanske framför allt för att det inte borde vara så här nu. Vi är bara i mitten av februari. Det borde fortfarande vara torrt, med heta dagar och kyliga nätter, men istället har det redan nu slagit om till riktigt marsväder. Redan klockan åtta på morgonen är huden fuktig av svett, och på kvällen när man ska lägga sig är det så varmt att man sover utan täcke, utan kläder, helst utan myggnät också. Theo har svårt…
-
Bland huggormar och getingar
Idag kommer en gästblogg från Angela Collin, apropå mitt senaste inlägg om faror i vardagen. Uppenbarligen går man inte säker ens i trygga Sverige. Eller vad sägs om följande varning: Måste bara svara lite snabbt på ditt blogginlägg och samtidigt ge dig en varning. Bäst är om du inte kommer till Sverige i år. Jag har nämligen hört att det finns flera livsfarliga djur i den svenska faunan. Till att börja med har vi den livsfarliga getingen. Det är inte säkert att du reagerar på första sticket, men vid tredje sticket kan du drabbas av en mycket svår allergichock och i värsta fall dö. Likadant är det med den svenska…
-
En annan sorts vardag
Jag får mejl från en amerikansk kund, som är uppenbart oroad. Han ska komma hit om ett par veckor, men nu har hans bror skrivit till den amerikanska ambassaden och frågat om säkerhetsläget i landet, och svaret har han sedan skickat vidare till vår kund tillsammans med följande kommentar: ”Kan du inte åka och jaga på ett mindre riskabelt ställe? Står jag med i ditt testamente?” Några timmar senare kommer ytterligare ett mejl från samme kund. Denna gång har han skrivit till en annan instans för att fråga om vilka hälsorisker man utsätter sig för genom att resa till RCA, och vilken möjlighet det finns till sjukvård om något skulle…
-
Punkterad motorcykel, lejon och en nervös chaufför
På lördag morgon ringer Erik från Ngoy och säger att de inte har fått någon ost. Skulle vi kunna skicka det med en motorcykel? Jag går och säger till arbetsledaren Housseini att en motorcykel ska vara klar att åka till Ngoy så snart som möjligt. Sedan går jag vidare till köket och ber dem att packa en kylväska med ost. Efter någon timme är allt klart för avfärd. Eddy, en av våra mekaniker, kör motorcykeln, och Housseini följer med som sällskap. Att köra till Ngoy tar ungefär två och en halv timme, så de bör kunna vara tillbaka framåt eftermiddagen. Strax efter lunch kommer Erik Nyman hem efter att ha hängt…
-
Dålig dag
Vissa dagar känns det som att man aldrig borde ha gått upp. Det hade varit bättre att ligga kvar i sängen och låta timmarna passera, och hoppas att morgondagen har något bättre med sig. Idag är en sådan dag. Klockan är bara nio på förmiddagen, men ett antal saker har redan gått fel. Det börjar med att jag igår kväll glömmer att säga till i köket om att Fred har bett att få en termos med te till sitt hus när de väcker honom på morgonen. När jag sent omsider kommer på mitt misstag är det förstås redan för sent. Fred har för länge sedan vaknat och är redan ute…
-
25-årsdag i hemlighet
Den femte februari fyller jag 25 år. Jag vaknar strax innan det ljusnar och känner att jag är på gott humör. För en gångs skull minns jag inte vad jag drömt, men det måste ha varit något bra eftersom jag är så glad. Theo, som ligger bredvid mig i sängen, är också på väg att vakna. På Eriks plats ligger en resväska, som skydd för att inte Theo ska ramla ner på golvet. Erik själv är i vår fly camp Ngoy och jagar tillsammans med en kund. Förutom Erik finns det ingen här som vet om att det är min födelsedag idag. Vissa kanske tycker att det låter tråkigt. Själv tycker…
-
Sverigebiljett
Så var biljetten till Sverige bokad och klar. Den 18 mars åker jag och Theo från Bangui, via Tripoli i Libyen, till Paris. Vi sover en natt i Paris och fortsätter till Arlanda och Sverige den 19. Sju veckor kvar i RCA för den här gången. Alldeles för kort tid, och samtidigt alldeles lagom. Även om det här är den plats jag allra helst vill vara på så vet jag att min gravida mage kommer att vara alldeles färdig att resa härifrån i mitten av mars, till ett ställe där vägarna inte är gropiga, där luften inte klibbar av värme och där Theos badvatten inte behöver hämtas upp ur floden…
