• Litteratur och skrivande,  Rasism, stereotyper och bilden av "den andre"

    Hur skriver jag om Afrika?

    Jag har lite identitetskris i mitt skrivande efter Kenyaresan och efter att ha läst den lilla satiriska novellen ”How to Write about Africa” av Binyavanga Wainaina. Jag skriver mycket om Afrika, eftersom jag har så mycket därifrån som jag vill berätta om. Och jag tycker själv att jag har ganska bra koll på hur jag ska skriva för att undvika de stereotyper som Wainaina skriver om i sin novell. Han radar träffsäkert upp saker som förekommer i klassiska skildringar av Afrika, och som upprätthåller den bild som har byggts av kontinenten ända sedan kolonialtiden och kanske ännu längre tillbaka: svält, solnedgångar, vilda djur, fattigdom och naturromantik. ”Riktiga” afrikaner ska vara zulu…

  • Afrikansk barn- och ungdomslitteratur,  Litteratur och skrivande

    Moses and the Penpal – ungdomsbok från Uganda

    I april var uppgiften i barn- och ungdomsboksutmaningen att läsa en bok som är skriven före 1960. Eftersom det stora flertalet afrikanska länder blev självständiga i början av 1960-talet, och eftersom de flesta innan kolonialtiden inte haft något skriftspråk, gav jag faktiskt upp på att hitta något med den specifika tidsangivelsen. Istället började jag leta efter något som var så gammalt som möjligt. Och i en bokaffär i ett köpcentrum i västra Nairobi hittade jag faktiskt en serie som var skriven på 1960-talet, och nyligen blivit utgiven i en ny utgåva. I serien får vi följa Moses och hans kompisar på en internatskola, som tar emot pojkar som av olika anledningar…

  • Litteratur och skrivande

    Min läslista 2017

    Jag kommer inte att skriva recensioner av alla böcker jag läser i min utmaning att läsa hundra böcker på ett år. Men här kommer en lista över lästa böcker, men länkar till inlägg där jag skrivit mer om vissa av böckerna. Som ni kommer att se är det ganska mycket barn- och ungdomslitteratur. En del av dessa böcker läser jag för mina barn. Andra läser jag för mig själv. Jag har mer och mer börjat tycka om att ha flera böcker på gång samtidigt – gärna en skönlitterär vuxenbok, en skönlitterär barn/ungdomsbok och en fackbok. Gärna också ytterligare en bok som ljudbok. Om jag måste välja föredrar jag att läsa framför att…

  • Litteratur och skrivande

    Elvis Karlsson och Elvis! Elvis! av Maria Gripe

    Elvisböckerna av Maria Gripe. Ett av mina tidigaste riktigt starka läsminnen. Trots att jag inte läste dem förrän jag var 32. Jag älskade Maria Gripe på lågstadiet. Jag fick hennes bok Tre trappor upp med hiss i födelsedagspresent, förmodligen på min åttaårsdag (jo, jag läste långa böcker tidigt), och jag blev totalförälskad! Jag tror att det var någon gång i den vevan som jag började fatta det där med att man kan gilla en specifik författare, och jag dammsög vårt lilla skolbibliotek efter böcker av Maria Gripe. Men när jag skulle börja läsa Elvis tog det stopp. Jag läste fem sidor och orkade sedan inte mer, det blev för starkt. Det var någonting i relationen…

  • Litteratur och skrivande

    ”Read voraciously” – om att identifiera sig som läsare och läsa hundra böcker på ett år

    Sedan sista inlägget har jag varit ute och rest. Närmare bestämt i Kenya. Det var en spännande resa på många sätt, som gav nya tankar och nya bekantskaper. Afrika blev ännu lite större för mig och det kommer jag att skriva mer om. Men nu ikväll specifikt om att läsa. Det var nämligen en sak om mig själv som blev väldigt tydlig för mig under resan, nämligen hur mycket av en läsare som jag blivit. Eller kanske snarare hur mycket mer jag identifierar mig själv som en läsare. Vi får börja från början: Redan som barn läste jag mycket. Vi hade ett litet skolbibliotek på Svenska skolan i Berberati, CAR, och jag…

  • Afrikansk barn- och ungdomslitteratur,  Litteratur och skrivande

    De finns! De afrikanska barnboksförfattarna existerar!

    För några veckor sedan skrev jag om hur svårt jag hade haft att hitta afrikansk barnlitteratur. Jag fick lite tips från läsare (tack så mycket!) men kände ändå fortfarande att det här är väldigt begränsat. Texter jag hittade handlade mest om hur lite afrikansk barnlitteratur det finns och hur många afrikanska barn som därmed inte får möjlighet att känna sig representerade i litteraturen. Sen gick jag till biblioteket. Och jag kände det lite som att ha hittat den hemliga porten till ett nytt rike. Nej, det finns fortfarande inte jättemånga afrikanska barnboksförfattare. Men de finns, och de är engagerade för att de afrikanska barnböckerna ska bli fler. Jag kom därifrån…