Mello och ”svältkrisen i Afrika söder om Sahara”
Till slut har familjen Mararv Nestor också fattat detta med Mello, och för första gången sitter vi bänkade och tittar medan vi sätter i oss godis och chips. Och röstar på våra favoriter både via appen och genom att ringa Radiohjälpen-numret och skänka pengar till ”svältsituationen i Afrika söder om Sahara”….
Eller alltså, va?
Nu kanske jag verkar lite petig, men kom igen, vi kan inte prata om Afrika på det sättet. Det är svält på många ställen i Afrika, men det är inte en generell svältkatastrof i större delen av Afrika. Det verkar så enkelt att bunta ihop Etiopien, Somalia, Sydsudan, Nigeria, norra Kenya och ett antal andra platser med akut matbrist i den enkla sammanfattningen ”Afrika söder om Sahara”. Men vad gör vi om vi gör det? Jo, vi reproducerar bilden av att Afrika består av svältande barn. Och den bilden har vi redan tillräckligt av. Afrika är SÅ mycket mer än svält. Och även om jag tror att humanitär hjälp gör skillnad så behöver vi också en bild av ett Afrika som kan hitta lösningar till sina egna kriser.
Vad vi säger och hur vi pratar om saker är så himla viktigt. Det vet vi ju egentligen, eller hur? Låt oss tänka på det när vi pratar om Afrika också.
3 kommentarer
åke johansson
Ja du slår in öppna dörrar! näh inte alls, för det är som du säger, nästan alla vet inte att Afrika är en världsdel . Där som i övriga delar av världen ger media oss bara en bråkdel av verkligheten och oftast det negativa och allt positivt som sker förmedlas inte . Det hade behövts åtminstone några Hans Rosling till. Såg du Rebellkirurgen i förrgår. Där fick man en bild av sjukvård i Afrika, som är sann på många platser, men inte i hela Afrika. Arbetssituation och möjligheterna att ge en billig och effektiv vård liknade rätt väl situationen i Gamboula och just detta att svensk sjukvård har strypt sig själv genom en orimlig byråkrati, sa även jag ofta, när man med enkla insatser kunde göra en fullgod akut insats, Men i programmet fanns inte med vikten av utbildning och då framför allt riktade mot och för kvinnorna. För en framtid för Afrika så var undervisningen som min fru Berit och Tina samt de andra andra afrikanska kvinnornorna som fortsatt detta viktiga arbete, oerhört viktigare än den insats som vi som läkare kunde ge sjukdomsdrabbade. Nog så viktig för dagen, men måste åtföljas av en långsiktig satsning på i första hand kvinnan i denna kontinent.
emelienestor
Jag håller helt med dig Åke. Akuta insatser är viktiga och nödvändiga. Men det viktigaste är att hjälpa till att skapa utveckling. Och en del av det arbete kanske också behöver göras här i vår del av världen.
åke johansson
ja och med de sista dagarnas händelse finns en ”uppfodran” att ge. Har vi västerlänningar här att göra. Jag tyckte det var svårt när ”pappa” Roland drabbades av vägrövare för många år sedan. Men vi kan inte göra allt men förhoppningsfullt något.
tankar är nu i dagarna hos dina föräldrar och vad de kan rapportera. vi kan hoppas att de ser inte är hopplöshet utan att människorna ändå leva tillsammans i förhoppning om att livet är gött som vi säger här i trakterna ha dä gött du mä åke