• Utveckling, bistånd och fredsfrågor

    Gott nytt hopp 2015!

    Idag har jag och Axel haft lite roligt och gjort en nyårstårta… Snart åker vi iväg för att fira nyår i Lango. Lango ligger precis vid en stor bai, en glänta i regnskogen där det finns mineralrik lera som drar till sig djur, bland annat elefanter. För 5-10 år sedan var Lango en av de viktigaste platserna för tjuvjägare i den här regionen. Det gick en väg direkt dit genom skogen från Etoumbi, sex mil bort, och det fanns alltid tjuvjägare som slagit läger alldeles i närheten för att vänta på att någon elefant skulle våga sig fram. När campen byggdes för några år sedan hade elefanterna lärt sig. De…

  • Övrigt

    Den tveksamma nyttan med för tidiga demokratiska val i CAR

    En centralafrikansk medarbetare sedan många år tillbaka, låt oss kalla honom G, har fått anställning här i Odzala. Han kom igår tillsammans med Eriks föräldrar, som är här och hälsar på över nyår. Det är härligt att få lite förstahandsberättelser från CAR “live”. Jag följer mycket över mejl och telefon, men det är ändå skillnad att prata med någon öga mot öga. (Skönt också att få prata lite sango igen. På lingala stapplar jag mig fortfarande fram med enkla och knaggliga fraser, och franskan skapar alltid en viss distans. Den gör mig till främling, hur mycket centralafrikansk accent jag än lägger mig till med.) G pratar om valet som enligt…

  • Det tredje rummet - att befinna sig mitt emellan,  Litteratur och skrivande

    Bokläsning

    Igår blev en rätt så lugn dag. Vi hade räknat med att det skulle vara en vanlig arbetsdag, men det var tydligen bestämt på nationell nivå att klämdagen skulle vara en ledig dag. Inga undantag. Det blev lite oväntat stiltje. Eftersom Theo och Axel var lite krassliga tillbringade jag största delen av dagen hemma i huset med dem. Vi bakade banankaka på några av våra nästan övermogna bananer, och sen åt vi upp alltihop. Sedan fastnade jag lite i boken som jag håller på och läser. Americanah av nigerianska Chimamanda Ngozi Adichie. Jag tycker om att läsa böcker om Afrika, av afrikaner. Ibland fantiserar jag om att kunna dela dessa…

  • Övrigt

    Elise 2014 får mig att längta till Emelie 1998

    Alltså, min syster bloggar från Gamboula, staden där jag tillbringade stor del av min barndom och tidiga tonårstid, på ett sätt som verkligen får mig att längta tillbaka till tiden då jag bodde där! Sommaren när jag var tretton, strax innan vår familj flyttade tillbaka till Sverige, kretsade min tillvaro kring körövningar och förberedelserna för kyrkans stora generalkonferens i Gamboula. Sommaren -98. Så länge sedan nu, men när jag läser vad Elise skriver är jag tillbaka igen. Det var så här det var. Det är så här några av mina bästa tonårsminnen ser ut. Tänk om jag kunnat åka dit för ett par dagar och få uppleva detta tillsammans med Elise!…

  • Utveckling, bistånd och fredsfrågor

    Att skydda något med våld #thursdaysinblack

    Eftersom det är torsdag går jag upp på morgonen och klär mig som jag numera brukar på dessa veckodagar, i svart, och skänker en flyktig tanke till människor som på olika sätt utsätts för våld. Efter frukosten går jag med barnen till kontoret för att koppla upp mejlen och posta ett blogginlägg. Samtidigt som vi kommer dit, kommer tre beväpnade parkvakter gående. De hälsar hövligt på den vice parkchefen med automatgevären tryckta mot bröstet. Och där och då krockar det lite i mina tankar. Jag protesterar genom min klädsel mot ”strukturer som leder till våld och våldtäkt”. Samtidigt arbetar jag för en organisation vars verksamhet till stor del går ut på…

  • Publicerade texter

    The Joy of Missing Out – NOD oktober 2013

    Idag är det en vecka sedan vi landade i Brazzaville. En vecka som på sätt och vis känns som en evighet. Jo, för vi har ju varit här hur länge som helst. Vi bor ju här nu, kallar det vita huset för “hem” och hör inte längre syrsorna och cikadorna som spelar på kvällarna, om vi inte specifikt lyssnar efter dem. Det är underligt med tiden, hur en och samma tidsrymd liksom kan sträckas ut eller komprimeras till ingenting. I Afrika har jag ofta känslan av att tiden har ett lite sävligare tempo. Med regelbundna, lugna steg tar den sig framåt i långa, sammanhängande sträckor. Säkert är det annorlunda i afrikanska…

  • Resor

    Gameviewing

    Så har pojkarna (och vi) äntligen fått chans att kika på lite djur. Idag har vi tagit lite ledigt och kört (och delvis sprungit, för Eriks del) till Lango, den andra turistcampen här i parken. Även där är det tomt på turister på grund av rädslan för ebola, men vi åt lunch tillsammans med det engelsk-sydafrikanska paret som sköter campen. Dessutom hade vi sällskap av en spanjor som är på väg genom Afrika på cykel, och som just nu hamnat här i Odzala. Det blev en trevlig utflykt för oss alla, och på vägen dit och hem såg vi säkert 20 bufflar som låg och badade sig i vattenhålen på…

  • Utveckling, bistånd och fredsfrågor

    Ebolas långa fingrar

    Till barnens stora besvikelse såg vi inte ett enda djur igår på väg till Ngaga. Det var delvis för att jag hade missuppfattat var det låg. Jag trodde att vi skulle köra genom parken, men vi körde bara på vägen som går precis på parkgränsen. Det finns så klart både elefanter och bufflar även där, eftersom parken inte är inhägnad och djuren rör sig som de vill över området, men de visar sig inte ofta vid “stora” vägen där det rör sig förhållandevis mycket fordon och människor. Så resan blev inte riktigt vad Theo och Axel hade hoppats på. De enda djuren de fick chans att studera var myror och…

  • Resor

    Rakt in i vardagen

    Vi har verkligen ramlat rakt in i vardagen här i Mbomo. Det är nästan så det är svårt att tro att det var i förrgår kväll vi kom hit. Den är ungefär samma känsla som jag brukar ha när jag kommer till CAR. Man kommer tillbaka efter en tid borta, och sen är det inte mer med det. Man är hemma igen. Att det skulle kännas så även när vi kommer till detta – för oss – nya ställe var lite oväntat. Fast helt hemma känns det så klart inte. Snarare välbekant. Man känner igen saker, vet hur det mesta funkar, kan komma in i vardagsrutinerna utan större ansträngningar. Dagarna…

  • Resor

    Vårt hus i Odzala

    Internet är inte det bästa här, så jag får göra korta inlägg och posta innan anslutningen bryter. Här är en bild på vårt hus. Jag skriver mer senare. Nu har Theo och Axel fått löfte att bada innan det blir mörkt.